Ibland tänker jag på dig. Undrar hur livet skulle blivit. Om vi fortfarande varit vänner. Eller om livet och tiden skiljt oss åt. Men också om du skulle nått din dröm. Drömmen om få bli bilmekaniker eller ja den kanske i takt med åren hade ändrats till något annat.
Jag kan fortfarande minnas dina ord. Om hur du så gärna ville flytta till landet. Med en egen hund. Som skulle heta Herr Sim. Två barn. Ändå så kom döden oss i mellan. Delade på vår vänskap. Och i mitt minne lever du alltid vidare. Just ikväll fattas du mig enormt!
Vänner,
Kommentera